.

Nu: Försöka sova bort huvudvärk och försöka vakna pepp utan grå jävligt onödig och kass dimma i huvudet!

Tiden brukar gå galet snabbt, men jag tror att den snart kommer att springa på ännu snabbare snart. För nu börjar några sånna veckor då det känns som det ska hinnas en himla massa. Roliga saker. Förutom skriveri i helgen så bjuds det också på roligheter, sen är det Paris, sen är det påsk, sen är det kalas, sen är det kalas och sen är det kalas igen. Och mellan de sakerna så händer det också saker. Och därimellan kommer Saaaandraaaa hem också! Kan ju hoppas att det hinner skina några solstrålar på mig innan hon kommer hem....hej brunis! Kan inte fatta att det har gått tre månader när hon kommer hem. 

 

Tiden gick snabbt som fan som vanligt idag på praktiken. Är sån enorm skillnad från på förra jobbet de perioderma jag jobbade heltid, när jag kom dit började jag med att titta på klockan och räkna ner till första fikan, många dagar kröp de i mig av tråkhet, kollade 100 gånger på klockan och jag gick och satte mig ett antal gånger på toaletten bara för att. Här där jag är nu springer tiden för det mesta iväg och på förmiddagen brukar jag rycka till och inse att det snart är lunch och på eftermiddagen brukar jag rycka till och inse att det bara är två timmar kvar tills jag ska gå hem. I och för sig har jag bara praktik nu och är inte där varje dag, kanske känns skillnad när jag börjar jobba på riktigt sen och är där varje dag. Eller så kommer tiden springa iväg ännu mer då, för då lär jag ha ännuu mer att göra...

 

Skriva satan på examensarbetet

Köpa en hylla

Få pappa till att sätta upp hyllan

Gå på loppis

Handla med mamma & mormor

Köpa massa blommor

Fixa på balkongen

Partaja

Förhoppningsvis slippa vara bakis

Handledningsmöte i förmiddags med examensarbetet. Var lite halvskakis att det skulle sågas, men det var på rätt väg. Gött. Möte på praktiken/det kommande jobbet idag. Vissa stunder undrar jag ju har fan jag ska fixa det här altså haha. Men de är väll bara till att fixa det helt enkelt antar jag. Jag tackar för att det är sjukt härligt folk där. Träning på Bulltofta. Imorgon ett litet morgonsamtal och sen intervju till examensarbetet. Sen var det helg igen. Och nu ska de bli galet skönt att sova!!

Gah. Just nu vill jag inte riktigt vara här. Jag vill vara där Sandra är. Där man badar. Där man solar. Där man snorklar. Där man ser havssköldpaddor. Där man blir brun. Där man dricker goda drinkar. Där de är snyggt folk. Där man kan gå barfota och där man kan slippa dryga saker och slippa tänka. Med erfarenheter sen de gånger jag var iväg vet jag dock att problem och tankar inte stannar hemma i Sverige, de följer tyvärr snällt med. Och när man kommer hem är man tillbaka i det igen. Men det kan ju alltid vara skönt att tänka att det inte är så... 

 

Bla bla bla jag kan inte sluta ha det i huvudet och jag vet inte var jag ska göra av det och jag vet definitivt inte om jag ska göra något åt det eller inte bla bla bla.

 

Och jag är definitivt inte sugen på att skriva examensarbete som jag egentligen borde syssla med just nu.

 

Hur glad blir man inte när man blir beordrad att titta bakom en tavla och man hittar ett brev fasttejpat på baksidan från världens bästa människa. Var tvungen att gå ner i källaren och fälla några tårar haha. Också var det fredag igen, uppsatsskrivande idag för hela slanten och ikväll blir det bakning och uppladdning inför morgondagens kalas&partajande. Jag hoppas så galet mycket. Det hade ju varit helt fantastiskt. Det låter ju dock lite för bra för att vara sant så ingen seger som tas ut i förskott, meen äändåå!! Fast en aning scary på samma gång, men de är väll förmodligen utvecklande eller något... Men de som är bra får fan väga upp det läskiga några gånger om. Håller tummarna!

Huu, nu är nog första gången som jag verkligen vill bli klar med skolan. Det är examensarbetets fel. Så jävla invecklat och utdraget. Vet inte hur många månader jag lagt på att ens "få börja" med det, men ändå är det inte ok. Aldrig varit så nära på att börja böla inför en lärare som igår haha. Idag måste jag vinkla om ämnet/komma på ett nytt ämne och jag vet ifan riktigt var jag ska börja. Klump i magen på det. Har försökt sova så länge som möjligt för att slippa börja, men de är väll bara till att ta tag i skiten. 

 

Praktiken dock, den är allt bra den. Trevligt folk och jag får en massa saker. Och inga dåliga saker heller. Är bara till att tacka och ta emot, i tisdags kändes det som julafton. 

 

Igår var Emelie&Pära här i Tygan med mig.

Jag passade huset och Kiwi lite. Emelie&Pära passade mig. 

 

Fredag imorgon igen, det börjar bli lite skrämmande hur fort tiden går. Snart är vintern slut och jag vet inte riktigt var den tog vägen. Excisterade ens jul och nyår? Känns inte så. 

 

Planen idag är också att la en låång promenix. Längtar

 

Mest ohändelserika veckan på år och dar känns det som. I måndags när klockan ringde ville jag bara strejka och inte alls gå till praktiken. Vilket jag heller inte gjorde. Mitt snorfyllda huvud och tankar om att det ändå inte var några pengar inblandade och att de inte är beroende av mig gjorde att jag inte fick allt för mycket ågren. Jag sov vidare och nästa gång jag vaknade kändes det som att jag lika bra kunde ha gått dit. Men mitt snor mådde kanske bra av att stanna oavsett. Putsade fönstrena för att känna att jag gjorde något vettigt. Satt för första gången ute på balkongen och njöt av solen dessutom. Tisdag och onsdag praktik. På kvällarna soffan, musik och Revenge. Torsdag, fredag, lördag och söndag = helg. Igår och idag vet jag inte riktigt vad jag gjort, städat typ och chillat. Jag gillar det samtidigt som jag inte gillar det. På något sätt känns det som att jag slösar min tid. Samtidigt vet jag att jag kommer se tillbaka på slappa dagar som dessa och lite halvt längta tillbaka när examensarbete och jobb sätter fart. Nä jag får nog bestämma mig för att jag faktiskt gillar det! Vissa paranteser på vad jag gillar mindre med det kan dock få lov att förekomma tycker jag. Har hört att det ska vara nyttigt att ha tråkit ibland..är sånna dagar som man till och med tar och städar sin strump och troslåda. 

 

Har suttit och stirrat på huset här brevid nu ett tag. Är ett par som har bäddat jättelänge. Är så sjukt att det i varje lägenhet pågår en egen värld. Och att det bara centimeter från mig själv på andra sidan väggen pågår en annan värld än den jag själv lever i. Det sjuka är att jag inte har en aning om vem som lever på andra sidan väggen, så nära men ändå så långt borta. Tänk så galet många olika världar det finns. Man tycker att ens egen värld är så himla viktig, såklart. Men den försvinner ju sjukt mycket i mängden bland alla andra världar, helt betydelselös för de flesta.

 

 

Ja alltså orginalet är ju bra. Men det här är också bra!

Var en himla bra dag på praktiken. Det jag gjorde var roligt och jag fick en gosedjursälg som sitter där på mitt skrivbord. Kände mig ganska sprudlande och glad på bussen hem. Bussar är ett sånt ställe där man kan känna en himla massa. Antingen sitter man där med kramp i halsen, med sorgliga eller jobbiga tankar och ögon som man gör allt med för att de inte ska tåras. Och om dem rinner över ändå så hoppas man att det inte speglas i rutan så att den som sitter bakom en ser. Eller så sitter man där, men härlig musik i öronen och känner det där sprudlandet och känner lite som att man skulle kunna klara lite vad som. Idag kändes det bra på vägen hem. Lagade till och med mat, tittade på Revenge, provade kläder och hade en rolig sms-konversation. Sen helt plötsligt från nästan ingenstans är det som att luften börjar pysa ut. Allt som innan kändes ganska enkelt känns nu inte lika enkelt längre. Samtidigt känns de enkelt fast att det känns svårt. Don´t get it! Just nu vill jag antingen att det ska bli morgon så att jag kan  sitta och ha 9 timmar framför mig med något att göra, att sitta med en hörlur i ena örat och lyssna på musik och samtidigt lyssna på vad de andra pratar om och samtidigt sitta där och pilla med bilder. Eller så vill jag bli full eller så vill jag träna tills jag blir nästan för trött. Måla och lyssna på för hög musik skulle jag också kunna tänka mig.

På torsdag har det redan gått två veckor sen Sandra åkte. Om man tänker som jag, att en månad är fyra veckor, även om det inte är så. Så har dem då varit borta en sjättedel av tiden. Helt plötsligt kommer hon att sitta här brevid igen och helt plötsligt kommer det att vara vår och sommar igen. Konstigt nog så känns det (än så länge) inte så mycket att hon är borta, en massa sms och en massa ljudinspelningar gör sitt haha ♥. Efter denna veckan har jag dessutom gjort en fjärdedel av praktikens minimun. Märkligt. De dagar jag har praktik kommer jag hem vid sex på kvällen typ. Tänk när man kanske ska göra det vaaarje dag, vaaarje vecka och vaaarje år. Känns ju helt jävla hopplöst. Nu när jag inte är där hela veckor och när jag ändå inte har något annat jättevettigt att göra känns det okey och faktiskt nästan skönt, men sen en vacker dag..då känns de inte lika lockande. Man kan ju bara hoppas att man lyckas ordna ett jobb till sig själv som man trivs med. Som man inte blir hjärndöd av, som inte är samma dag ut och dag in och som man tycker om hyfsat mycket att gå till. 

 

Dagens minus: Sängen var jävligt svår att gå upp ur imorse. Jag orkade inte springa till bussen och fick stå och vänta på nästa. Photoshop jävlades som fan med mig. Dagens plus: Mina tulpaner har inte vissnat än. Vi var på ett möte idag där de bjöd på lunch samtidigt. Att frysa och ta en varm dusch och lyssna på bra musik. Igår satt jag säkert en timme med min projektplan utan att komma någonstans. Idag satt jag max fem minuter innan jag kom någonstans, mycket trevligare. Det som är grejen kanske. Att lämna, gå vidare och sen komma tillbaka...

Idag känns som en ganska bra dag faktiskt.