Höst
elfte oktober tvåtusenfjorton
Fin dag igår innehållandes cykling till bokskogen, fint väder, några picknickstopp, cykling tillbaka hem och avslutade dagen med årets sista kräftskiva.
Torsdag
Undra om några träningspass och en springtur de senaste veckorna redan kan ha gett resultat? Antingen är det en slump eller så är det därför som jag inte är riktigt lika trött längre. Jag är fortfarande trött och jag somnar fortfarande tidigt och jag hatar fortfranade att gå upp på mormarna men jag är inte lika zombie-bitter-trött när jag kommer hem från jobb. Jag orkar att diska och jag orkar engagera mig åtminstonde lite mer i sms-konversationer. Idag har jag till och med lagat riktig mat. Händer inte allt för ofta. Desstom bakade jag också. Resultatet av bakningen var inte det bästa. Men fortfarande - både matlagning och bakning. Av någon anledning mår jag jävlig illa nu. Godnatt!
Att
Att över huvudtaget inte förstå hur en arbetsdag kan gå så ofantligt snabbt. Att inte alls förstå hur en arbetsvecka kan gå så ofantligt snabbt. Att fundera på hur snabbt livet kommer gå i denna takten. Att fundera på hur mycket snabbare tiden kommer att börja gå. Att undra hur fan människor får ihop sina liv när de jobbar heltid och har familj att ta hänsyn till. Att vakna för tidigt om mornarna och redan ha huvudet fullt av jobb och tankar om hur fan man ska lösa det. Att till och med vakna för tidigt om helgerna på grund av jobb. Att tycka det är mysigt och skönt att vara själv på kontoret. Att jag på tidigare jobb sammanlagt kan räkna på en hand de gånger jag jobbat över. Att jag på tidigare jobb aldrig i mitt liv skulle arbeta mer än vad jag var tvungen till. Att jag på tidigare jobb aldrig skulle ta en minuts kortare lunch än vad jag hade rätt till. Att jag på mitt nuvarande jobb inte har en blekaste aning om hur många händer jag skulle behöva för att räkna gångerna jag arbetat längre än vad jag ska. Att jag sen jag började arbeta nog inte har haft en endaste lunch som är så lång som jag har rätt till. Att jag på något sätt finner mig i det eftersom att alla andra gör så. Att det på något sätt inte känns tråkit att spendera mer tid där än vad jag ska. Att ha arbetsgifter som för det mesta inte känns tråkiga. Att slippa ha den krypande känslan i kroppen av att titta på klockan exakt hela tiden och räkna ner tills man får gå hem. Att få ut en hel månadslön. Att jag får lite halv panik av att jag sitter en hel dag framför en dator och sen går hem och lägger mig en hel kväll i soffan. Att jag lite halvt börjar få till lite träningsrutiner igen. Att det är himla trevligt och skönt med lagom mycket träningsvärk. Att jag vet att jag mår himla mycket bättre när jag tränar. Att jag funderar på hur jag kan tycka att det är så himla trevligt med mat samtidigt som jag kan tycka att det är så jävla tråkit. Att jag om typ fyra och ett halvt år fyller trettio. Att jag på ett sätt tycker att det känns heeeeeelt jävla sjukt samtidigt som jag på ett annat sätt tycker att det är länge tills dess. Att jag har jätteont i magen efter falafeln jag tryckte i mig innan. Att närhet är smått farligt och beroendeframkallande. Att det är för jävla skönt att sova. Att jag av någon märklig anledning har som enklast att känna glädjerus när jag är ensam. Att det är oktober och jag undrar var augusti tog vägen. Att jag i princip är klar med mitt examensarbete och i princip bara väntar på mitt examensbevis. Att jag inte har en jävla aning om hur ett examensbevis ser ut. Att jag är sugen på att fotografera. Att jag är sugen på att redigera bilder. Att jag av någon väldigt märklig anledning inte var bakis i söndags, inte ens huvudvärk. Att jag vill åk utomlands. Att..
Memories last forever
