.

Konstigt det där. Det enda jag vet är att jag idag hittade andra som satte ord på vad jag menar men som jag inte riktigt kan förklara. Imorgon väntar en ny utmaning, nervöst värre men på någon jävligt konstig vänster börjar jag så smått se fram emot de. 

Dagen liksom de senaste dagarna har varit ofantligt lång. Förstår det inte. En del av plugget som skulle göras blev gjort, nu är det bara till att hoppas att det är ett examensförslag som blir någorlunda godkänt. Pappa tyckte inte att jag kunde plugga en hel dag så han drog med mig och Sandra till Emporia på en fika, mysigt mysigt! Efter lite mer plugg blev det sen en kvällsfika med Therese på ett svettigt Pronto. Galet vad varmt där är alltid. 

Nu när lite har kommit ut verkar huvudet ha speedat ner sig lite. Nytt sovförsök!

Förstår inte riktigt hur tiden den sista veckan kan ha gått så långsamt. Dagarna känns skitlånga och saker som jag gjorde förra veckan känns så galet långt bort. Sov dåligt som ett as i natt och när klockan ringde för att gå upp och skriva tenta funderade jag halvt seriöst på att skita i den och satsa på omtentan. Men icke, upp kom jag till slut och tentan skrevs. Nu är det bara till att hålla tummarna, gick de så gick de, gick de inte så får jag väll göra om skiten. 

 

Annars resten av förmiddagen och fram till kvällen har jag och Sandra lekt med mormor en herrans massa timmar. Mysigt värre och hon är ju så söt! Så nu har hon börjat få lite julfint, vi blev dundermätta som vanligt och lite julklappar blev inhandlade. 

 

Just nu är jag galet hungrig men orkar verkligen inte gå upp och äta. Just nu är jag taggad på den där tatueringen. Just nu är jag verkligen inte avis på Kiwi som nyss blev utkastad i natten. God natt!

Jääääävla plugg. Nu börjar jag bli trött på skiten faktiskt. Kanske har jag tur att verkligen känna mig klar med skolan tills sommaren. Egentligen har jag ingen rätt till att bli trött på skiten än för jag har knappt börjat att ta tag i de. Tenta imorgon, den kan gå hur som känner jag. Sen är det dags att ta tag i arbeten hit och arbeten dit och en jädra projektplan inför examensarbetet. Suuug! 

 

 

Annars är allt huller om buller och hit och dit, det hjälper inte koncentrationen det minsta faktiskt. Men mitt i allt så känns det på någon vänster som att det är på väg mot rätt håll av någon anledning. Någonstans så kommer det förhoppningsvis att leda till något bra. Och på något sätt kommer det förhoppningsvis leda till att saker hamnar på rätt plats där inne i huvudet så det slipper att slita fram och tillbaka och virvla rundor. 

 

Livet kan vara bra men vissa saker önskar jag att man kunde slippa hundra gånger om. Det finns så mycket drygt skit

 

 

Insåg igår att det typ är en vecka till tenta. Var och tränade imorse, känns riktigt bra att ha kommit igång igen. Känner att jag måste köpa mer träningskläder eftersom jag inte har en egen tvättmaskin. Idag är det grått, igen. Ofattbart att det snart är jul och nyår. Just nu känns det som att det kommer bli extremt svårt att få till en julkänsla om det inte blir snö till jul. Ibland tenderar tiden att på något sätt kännas som att den står still även om dagarna och månaderna bara flyger iväg. Är kanske för att jag inte inser att tiden går även om den gör det. Hur kan man vara nöjd och onöjd på samma gång? Är så galet otaggad på att ta tag i examensarbetet. Ibland skulle man vilja ta ett hopp in i folk liv och se hur de faktiskt har de. Detta är värsta onödiga fördrivet från pluggande. Bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla

Mörkt igen. Gick och la mig innan för jag fck huvudvärk. När man vaknar sen och det är mörkt är det ganska svårt att bli pigg igen. Det är lika svårt att komma igång att plugga där man slutade. Blö, snart kommer nog värsta pluggperioden komma igen med allt skit som ska in i slutet av månaden och i december. Jag har verligen försökt att sätta igång just för att det inte ska behöva bli kaos, har gått sådär. Kunde gått mycket bättre och kunde gått mycket sämre. Galet, det kommer vara mina typ sista inlämningar och mina sista tentor. Om man inte räknar till C-uppsatsen och praktikrapporten som ska in nästa termin. Undra om jag kommer att plugga något mer sen?

 

Jag hoppas på att jag hittar mitt drömjobb med detsammma, tvivlar på det. Tvivlar på om jag någonsin kommer att kunna hitta det faktiskt. Blandade arbetstider - inte gå upp astidigt varje dag och inte arbeta aslänge varje dag. Ett jobb där man hade arbetstider som var typ 9.00-15.00 låter ganska lagom. Ett jobb där det är hyfsat lätt att ta ledigt, ett jobb som har varierande uppgifter. Om vi blandar lite inredning, med design, foto, lite natur och lite mässor och sånt så låter det förträffligt!  Ett jobb där man kanske får resa någonstans någon gång då och då. Och trevlig arbetskamrater!! Helst ska det vara hyfsat bra betalt också. Jag känner ju tvivlet ganska starkt om att jag kommer att hitta ett sånt arbete, får kanske nöja mig med vissa delar. Men jag spyr på tanken att gå upp för tidigt varje morgon, jag spyr på tanken att komma hem för sent och jag spyr på tanken att hela livet ska vara jävla massa timmar på jobbet.

 

Tänk den dagen man förhoppningsvis har familj och barn. Tänk att de flesta standararbetstider kanske är att man slutar fem om dagen. Då ska du efter en lång arbetsdag hämta ungar, ta hem ungar, laga mat, köra ungar än hit och än dit och sen ska du natta ungar och sen kanske du kan göra vad du vill någon timme innan det är läggdags och sen är det dags för samma visa nästa dag. Låter förbannat tråkit. Vilket det kanske förhoppningvis i och för sig inte är när man väl har det livet, men just nu låter det inte jättelockande. Kommer ihåg en dag i sommras när jag jobbat en massa timmar och var galet trött. Jag kom hem, la mig i soffan, blev hungrig, gick och köpte en falafel, återvände till soffan och låg där tills jag skulle gå och lägga mig. Kommer ihåg då att det slog mig att jag aldrig hade kunnat göra så om det hade varit att jag hade någon att ta hand om. 

 

Sandra och hennes kompis planerar en långresa i början av nästa år. Om jag känner mig avis? ja! Tänk om man hade kunnat stoppa tiden för sig själv och de man ville resa med och bara dra några månader. Hade varit fantastiskt med de där reselivet och allt vad det innebär ett tag. Det och sol!

 

Torsdag imorgon, kändes galet avlägset i måndags att det skulle bli torsdag denna veckan. I måndags kändes det som att denna veckan skulle bli jättelång. Men det är en trevlig vecka, imorgon kvällsdate med Emelie, fredag mys med Robin, lördag födelsedagsmiddag hos Sara och på söndag ska det nog också kunna hända något trevligt. Där i mellan blir det dock mindre trevligt med plugg. 

 

 

 

Känns som att jag framöver lite halvt kommer ångra mina uttalande om att "det regnar nästan aldrig längre"..för regnar gör det visst!

 

...och längre sover jag om mornarna. Har konstaterat hundra gånger om att mitt sovrum verkligen borde ligga på andra hållet i lägenheten. Är det inte ungjävlarna på dagiset utanför som låter, så är det fiskmåsarna som skriker på den sida om sommaren. Och är ungjävlarna för en gångsskull tysta på morgonen och det inte är sommar och inga fiskmåasar så är det några maskiner av något slag som väsnas som bare den. Eller att de tömmer sorteringen av glas. Nä, sovrummet och vardagsrummet borde verkligen byta plats på någon vänster. 

 

Förra veckan var min plan att börja träna. Det gick sådär...det gick skit. Denna veckan är det andra bullar. Två dagar av veckan har gått och två gånger har jag tränat! Yey! Om det har att göra med att jag använde mig av lite psykologiska grejer som jag lärt mig på "Psykologisk marknadsföring", att jag har mindre planer denna veckan än förra eller om de var för att Sandra med tränade de två gångerna de vet jag inte. Jag vill ju gärna tro det första för att det låter bra och för att de då känns som att jag lärt mig något på kursen.. och om man tänker på att jag sen i september mer eller mindre seriöst tänkt tanken att nu får de fan vara dags igen så har det faktiskt inte skett fören denna veckan... 

 

Nu är det bara till att invänta träningsvärken...

 

 

 

 

Grått värre, min plan var att börja träna denna veckan. Det gick sådär. Nästa vecka..! Vi har så galet tråkiga uppgifter i skolan i den ena kursen, är nog den tråkigaste kursen under hela utbildningen. Igår skulle vi fixa grejer inför partajet imorgon, gick bra förutom att affärerna stängde tidigare än vad vi trodde, att Robins framdäck på bilen helt plötsligt började läcka massa luft så att vi fick åka och byta bil och att vi glömde köpa en del. Igår trampade jag i en hundskit precis innan jag skulle gå på tåget, lagom kul. Kan inte förså att detta är min sista riktiga skoltermin och att det sen bara är en termin med praktik och uppsats kvar. Undra vad fasiken jag gör om ett år. Svårt att plugga när det är roligare att fixa och baka.

Tre år sedan mörker och extremt gnag inne i hjärtat.

Ett år sen det kändes som att den fasta punkten försvann, när det kändes som att någon dog och splittrades i tusen delar.

 

Undra om det i framtiden kommer att vara något speciellt med oktober och november,
undra om det är de månaderna jobbiga saker kommer att hända..

 

Tre år sedan jag inte visste riktigt hur jag skulle genomlida hösten och vintern 

Ett år sen jag skulle blivit lycklig om jag kunde se in i framtiden några månader

 

Konstigt det där. Hur tiden bara går och man på något sätt tvingas med oavsett hur man mår. Hur man vissa stunder i livet vill att tiden ska gå så att man kommer bort från det dåliga och är tillbaka i det bra igen, att tro att om tiden bara får gå lite kommer allt att bli bra. Eller hur man i vissa stunder bara vill att tiden ska stanna för att det är bra här och nu och man inte har en aning om hur framtiden ser ut. Hur man mer än gärna skulle vilja tro på för evigt men samtidigt vet att saker händer och människor förändras, man kan inte lova att inget ska hända eller att man inte ska förändras. 

 

Hur man med facit i handen sitter och känner att man klarade det eller att det löste sig. Hur man inser att det väntar så många mer jobbiga saker i livet på en. Saker som kommer få en att må piss men som något år senare kanske kommer vara förbi och du är ute på andra sidan. Saker som du kanske aldrig kommer att komma över, saker som kommer att följa en med sorg tills man dör. Jag hoppas att jag kommer slippa det sista.

 

Saker som en gång var självklara men som på någon sekund inte är det längre. När allt någon gång är planerat men sen rasar.

 

Nu

Plötsligt känns det inte alls lika mysigt med höst. Känns som jag fick höstångest över en dag. Jävla mörker, så fort det blir mörkt känner jag ingen motivation till att göra ett skit. De senaste dagarna har jag typ legat i soffan från att det har blivit mörkt till att jag ska gå och lägga mig känns det som. Jag vill göra saker och finns det någon att göra det med gör jag det gärna, men om jag är själv hemma blir jag lixom fast där i soffan bland kuddar och filtar. Med tanke på att det blir mörkt klockan fem nu blir det ganska många timmar med att inte göra något meningsfullt alls. Blörk

 

I fredags blev det i alla fall bio, Captain Phillips och en herrans massa popcorn. Igår blev det en tur i stan med Emelie, kik på kyrkogården med Robin och skräckfilmstittande. Idag söndag, kändes som jag typ sprang in i en vägg när jag vaknade och blev butter direkt. Känns som en riktig skitdag. 

 

Får se hur skit den blir eller om den vänds. Är nog verkligen dags att börja träna snart, tror mitt lilla psyke behöver det i vinter. För att inte tala om hur min trötthet nog skulle behöva det. 

 

Bajs!