.

På torsdag har det redan gått två veckor sen Sandra åkte. Om man tänker som jag, att en månad är fyra veckor, även om det inte är så. Så har dem då varit borta en sjättedel av tiden. Helt plötsligt kommer hon att sitta här brevid igen och helt plötsligt kommer det att vara vår och sommar igen. Konstigt nog så känns det (än så länge) inte så mycket att hon är borta, en massa sms och en massa ljudinspelningar gör sitt haha ♥. Efter denna veckan har jag dessutom gjort en fjärdedel av praktikens minimun. Märkligt. De dagar jag har praktik kommer jag hem vid sex på kvällen typ. Tänk när man kanske ska göra det vaaarje dag, vaaarje vecka och vaaarje år. Känns ju helt jävla hopplöst. Nu när jag inte är där hela veckor och när jag ändå inte har något annat jättevettigt att göra känns det okey och faktiskt nästan skönt, men sen en vacker dag..då känns de inte lika lockande. Man kan ju bara hoppas att man lyckas ordna ett jobb till sig själv som man trivs med. Som man inte blir hjärndöd av, som inte är samma dag ut och dag in och som man tycker om hyfsat mycket att gå till. 

 

Dagens minus: Sängen var jävligt svår att gå upp ur imorse. Jag orkade inte springa till bussen och fick stå och vänta på nästa. Photoshop jävlades som fan med mig. Dagens plus: Mina tulpaner har inte vissnat än. Vi var på ett möte idag där de bjöd på lunch samtidigt. Att frysa och ta en varm dusch och lyssna på bra musik. Igår satt jag säkert en timme med min projektplan utan att komma någonstans. Idag satt jag max fem minuter innan jag kom någonstans, mycket trevligare. Det som är grejen kanske. Att lämna, gå vidare och sen komma tillbaka...

Idag känns som en ganska bra dag faktiskt.