Hope is a four-letter word

Mörkt igen. Gick och la mig innan för jag fck huvudvärk. När man vaknar sen och det är mörkt är det ganska svårt att bli pigg igen. Det är lika svårt att komma igång att plugga där man slutade. Blö, snart kommer nog värsta pluggperioden komma igen med allt skit som ska in i slutet av månaden och i december. Jag har verligen försökt att sätta igång just för att det inte ska behöva bli kaos, har gått sådär. Kunde gått mycket bättre och kunde gått mycket sämre. Galet, det kommer vara mina typ sista inlämningar och mina sista tentor. Om man inte räknar till C-uppsatsen och praktikrapporten som ska in nästa termin. Undra om jag kommer att plugga något mer sen?
 
Jag hoppas på att jag hittar mitt drömjobb med detsammma, tvivlar på det. Tvivlar på om jag någonsin kommer att kunna hitta det faktiskt. Blandade arbetstider - inte gå upp astidigt varje dag och inte arbeta aslänge varje dag. Ett jobb där man hade arbetstider som var typ 9.00-15.00 låter ganska lagom. Ett jobb där det är hyfsat lätt att ta ledigt, ett jobb som har varierande uppgifter. Om vi blandar lite inredning, med design, foto, lite natur och lite mässor och sånt så låter det förträffligt!  Ett jobb där man kanske får resa någonstans någon gång då och då. Och trevlig arbetskamrater!! Helst ska det vara hyfsat bra betalt också. Jag känner ju tvivlet ganska starkt om att jag kommer att hitta ett sånt arbete, får kanske nöja mig med vissa delar. Men jag spyr på tanken att gå upp för tidigt varje morgon, jag spyr på tanken att komma hem för sent och jag spyr på tanken att hela livet ska vara jävla massa timmar på jobbet.
 
Tänk den dagen man förhoppningsvis har familj och barn. Tänk att de flesta standararbetstider kanske är att man slutar fem om dagen. Då ska du efter en lång arbetsdag hämta ungar, ta hem ungar, laga mat, köra ungar än hit och än dit och sen ska du natta ungar och sen kanske du kan göra vad du vill någon timme innan det är läggdags och sen är det dags för samma visa nästa dag. Låter förbannat tråkit. Vilket det kanske förhoppningvis i och för sig inte är när man väl har det livet, men just nu låter det inte jättelockande. Kommer ihåg en dag i sommras när jag jobbat en massa timmar och var galet trött. Jag kom hem, la mig i soffan, blev hungrig, gick och köpte en falafel, återvände till soffan och låg där tills jag skulle gå och lägga mig. Kommer ihåg då att det slog mig att jag aldrig hade kunnat göra så om det hade varit att jag hade någon att ta hand om. 
 
Sandra och hennes kompis planerar en långresa i början av nästa år. Om jag känner mig avis? ja! Tänk om man hade kunnat stoppa tiden för sig själv och de man ville resa med och bara dra några månader. Hade varit fantastiskt med de där reselivet och allt vad det innebär ett tag. Det och sol!
 
Torsdag imorgon, kändes galet avlägset i måndags att det skulle bli torsdag denna veckan. I måndags kändes det som att denna veckan skulle bli jättelång. Men det är en trevlig vecka, imorgon kvällsdate med Emelie, fredag mys med Robin, lördag födelsedagsmiddag hos Sara och på söndag ska det nog också kunna hända något trevligt. Där i mellan blir det dock mindre trevligt med plugg. 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback