.

Då inleds snart den sista veckan som tjugofyra. Märkligt men ändå inte, känns som jag på någon vänster redan ställt in mig på tjugofem. Förutom att jag retas med Emelie att hon är äldre än mig, måste passa på extra mycket denna veckan som kommer. Tjugofem ja, kändes helt okey igår när vi var på lite kalas hos Pära och tjejen brevid mig berätta att hon räknade ner till att fylla trettio. Ena stunden är det lite halvt tjugofemårsångest och i nästa stund är det känslan av att vara glad över att få fylla år. Har fått dille på att tänka att saker inte är självklara. Det är inte en självklarhet att få leva, det är inte en självklarhet att kunna få barn, det är inte en självklarhet att vara två, det är inte en självklarhet att få bli gamal och det är inte en självklarhet att bli tjugofem. 

 

Veckan som gått var en trevlig en. Vädret har ju varit underbart många dagar och veckan inledes ju fint med grillning på ribban med Robin. Förutom det har det bjudits på bebismys, middag och fix i trädgården hemma hos mormor, lyssnat på Håkans nya album och fastnat en massa för "Valborg" och "Du kan gå din egen väg", ett bra träningspass, inköp av blommor till balkongen, varit ute och gått i solen,  skräckfilmskväll med vin&chips, mysiga mornar, har börjat kolla som fan på Dexter, lite kalas för Pära med sjukt god och somrig mat, en tur till Falsterbo med solande, kaffe och mjukglass och nu väntas grillad middag i Tygan.