.

FAN, det är sådära att allt bara vill ut men jag vet inte riktigt vad allt är.

Varför kan jag inte bara vara glad som normala människor hade varit?

Varför kan jag inte tänka på de bra istället för det dåliga?

Varför kan jag inte vara en balanserad jävla typ?

Varför kan jag ena kvällen sitta på bussen hem och känna mig som världens starkaste med världens möjligheter och andra dagen, puts väck. Tillbaka på ruta ett?

Varför säger man egentligen ja när man egentligen inte vill, för att det är en möjlighet till pengar?

Varför gråter jag när jag kan skratta?

Varför vet jag inte vad jag kan skriva här och inte skriva här?

Varför lägger jag energi på detta och inte bara trycker bort de?

Varför känns de såhär nu när det innan inte har kännts så här mycket ? För att de regnar?

Varför skriver jag ens detta här? Var ska jag annars skriva de, på väggen?

Jag vill inte skriva detta här, nähä, varför gör jag då de?

Den dagen någon ger mig diagnosen av någon slags liiten personlighetsstörning så kommer jag bara tacka och ta emot.

Om några timmar kan det mycket väl hända att jag inte riktigt fattar varför/vad/känslan av vad jag skrivit. Jag tippar på att om de sker så händer de efter träningen.

Jag känner redan nu att jag kanske överdriver lite, titta det hjälper kanske att skriva?