.

"De största pusslen ryms inte på skrivbordet och hon vill ha många bitar. Minst tre tusen. Det måste räcka länge, för det är något så bra och obegripligt med pussel. Antingen passar bitarna ihop, eller också gör de det inte. Det finns inga mellanting, inget som är halvrätt eller halvfel. Inga svåra val att ta ställning till.
Gör man rätt växer bilden fram som den ska, enligt en given förlaga. Gör man fel så är det bara att plocka bort och börja om. Det tar lite längre tid, men ingen skada är skedd. Bilden blir lika perfekt ändå, så småningom. Så fungerar inte resten av livet. Nej, där kan ett litet misstag vara irreparabelt och ödelägga allt man hoppats på. Varje sekund är en bit av helheten och den kommer aldrig tillbaka. Går inte att ändra eller flytta."