.

Blörk, rastlös e så jääääkla segt att vara. Känns fan som de kryper i minst halva kroppen, eller nä inte kryper.. huuum, de känns som något som är omöjligt att beskriva.  För tillfället känns det till och med skönt att gå till skolan imorrn.  Det är dock ett sånt tillfälle som inte varar allt för länge. Speciellt inte imorrn när klockan ringer och man ska ur sin varma säng och ut i mörkret. Nu har jag iallafall en vinterjacka, alltid något.

Äh, de e nästan så att jag skulle gå och städa mitt rum?
Tjingeling